Mörtstuga - hur gör man

Om ni visste vad jag längtat efter att få skriva detta inlägg. Första gången någonsin kan jag få stoltsera med att ha lyckats med ett fiskeprojekt!!!


Så här gör man:
Skaffa eller bygg en mörtstuga. Det kan vara en kräftbur eller liknande. Vi använder en sån som bilden visar ovan. Bara mörten kommer in men inte ut så menar jag att det kommer att fungera. Principen är den är att om man har inåtgående strutar in i ett "rum" så kommer fisken utan vidare in men har förvånansvärt svårt att hitta ut igen. Min far brukar berätta för mig om när de var små och slog hål i botten ur den gamla sortens glasflaskor för att fång småfisk. Old news alltså.

Nästa steg är en bra plats. Vi har våran i strandkanten. Enda kravet är att det är tillräckligt djupt för att fisken skall kunna överleva.

Sen behöver du mäsk. Du kan naturligtvis köpa mörtmäsk eller nåt annat trams som sannolikt är prislappad med ett pris som är långt över rimligt. Eller så kokar du gröt, spetsar det med nåt som du tror funkar (jag följde ett recept med honung, men det känns onödigt lyxigt) och sen placerar du mäsket i "stugan" gärna i någon form av nät (tvättpåse modell mindre) så att det kan läcka ut i lagom takt.

Sista steget är bara att vänta men glöm inte att binda fast stugan. Den flyter lätt iväg om det är strömt.

Har du tur/otur så får du även en del bonusfisk i din mörtstuga. Sist fick jag en gädda på ett kilo. Han va la hungrig stackarn och när han serverades en buffé av mört så var han inte sen på att satsa allt på ett kort. Mitt dåliga samvete gick dock inte att ta miste på när jag pratade med gäddan som om den var ett barn vid livräddningen. Gäddan klarade sig bra.

Ett par turer senare

Peppen började redan på facebook dagen innan. Vi skulle göra rent hus i sjön. Nu jävlar!!!

Efter tre timmar i båten hade vi inte känt ett dyft och tankarna om att Viaredssjön trots allt är tom på fisk började återigen eka i huvudet. Elmotorn tvekade på de växlarna som skall föra båten framåt men bakåt fungerade allt utmärkt. Vi backade alltså runt på sjön i tre timmar utan hugg.

Nu till mörtstugan. Vi har köpt en mörtstuga för det sägs vara ett bra sätt att fånga mört. För en gång skull kan jag konstatera att ryktet överensstämmer med verkligheten. Sötsliskig havregrynsgröt ger i Viaredssjön ett tiotal mörtar på ett dygn.

Det var också mörten som fick stå i centrum resterande två och en halv timma på sjön denna fredag i maj. Riggade spön för flötestrolling åkte fram och vi tvingade elmotorn att gå framåt. Motsträvigt accepterade den. Hugget kom efter bara några minuter. Glädjande kunde vi konstatera att en välmående gädda på uppskattningsvis två kg hade fattat tycke för vår riggade mört. Inget att stoltsera med i rekordfisksammanhang men det är knappast därför vi lägger så många timmar i Viaredssjön. Det är känslan av ensamhet... ...som för övrigt är väldigt påtaglig på fiskfattiga platser. Ni borde prova.

Det var ca en timme senare som det ironiska inträffade. Jag hade släppt i en stjärtviftare jämte båten för att öka chansen till hugg samtidigt som flötena guppade på bakom båten. Jag lät den studsa långsamt ut med botten slentrianmässigt och det var då hugget kom! Begreppet karatehugg är populärt för att väcka nyfikna sportfiskares intresse. Om jag använde det begreppet i detta sammanhang skulle det vara orättvist men det var i alla fall så det kändes efter ytterligare en timme utan kontakt. Fajten var obefintlig men i båten hamnade en gös på ca 40 cm.

Slutsats: Återigen hugger gösen när jag slutat koncentrera mig på både lod och rörelser. Det säger något om mina skills på teknikfronten.

Ps. Igår var jag med frugan i sprängstenen för att meta gädda från land. Vi kammade noll. Påtagligt var dock hur mycket trevligare allt blir om man har med sig kaffetermos. Ds.

Intresserad?

Å så var det killen som hade en världens största skivsamling. Han var en eftertraktad dj och många var överens om att den här snubben visste vad han höll på med. Sen kom Spotify. Då bytte han till att vara intresserad av mat istället. Min fråga är om han någonsin var intresserad av musik?

Nu till nåt helt annat.

Årets första tur skedde i lördags. Ny givarhållare (200 spänn på wollmars!) och nytt lod. Resten var gammalt. Lodet funkade grymt! men vem blev förvånad när elmotorn bara gick på full fart eller ingen fart alls? Hopplöst.

Helt plötsligt fungerade motorn igen men det är ju inte utan att man tvekar lite inför långturerna. Vi får köra test på fredag igen.

Men vädret då? Hade varit mycket varmt hela veckan men nu... 6 grader, regn och 9m/s. Ni som liksom jag är finvädersfiskare inser att turen blev kort. En abborre på tre hg fick syna håvmaskorna. Inget mer. Inget på lodet heller för den delen.

Frågan kvarstår:
Samlade han skivor för att han var intresserad av musik? jag fattar inte...

Havsöring på dropshot - eller - pötta ut båtjävlen

Idag körde vi ut båten. Eller körde förresten, vi knödde ut den ur garaget! I höstas lämnade vi den oskyddad aningens för länge i snön. När jag slutligen fick för mig att ringa far och be honom hjälpa till, var båten så tung från all is att det nyinköpta stödhjulet vek sig lite under trailern. Lite men ändå tillräckligt för att göra det värdelöst. Det svänger inte längre. Begreppet "pötta ut båtjävlen" myntades således idag.

Gurra och jag la 8h på att tvätta, cleana och vaxa båten idag. Den skiner!!!

Vi började med att utföra operationen med båten på trailer. Men ack så svårt det var att komma åt. Far min hade en idé om att vi kunde vända den på trailern men jag var skeptisk. Istället krängde vi av den på gräsmattan för en sista dust med svampen och trasan. Det fungerade förvånande bra och lär praktiseras oftare.

Under lunchen kollade vi klipp på tuben från fiskemässan och Gurra visade mig ivrigt nya rön och beten. Vi konstaterade att vi nog måste investera i lite nya prylar till sommaren. Vi får ju ändå ingen fisk så vi kan lika gärna köpa oss lyckan i nya beten. Mitt i matlagningen kläckte vi den briljanta idén att Jörgen borde skaffa sig ett matlagningsprogram. Till saken hör att vårt avkok hade en tydligt hummusfärgad karaktär vilket ledde fram till idén.

Nu till fisket.
Spenderade påsken i Yngsjö och jag kunde inte låta bli att prova recoilriggen för första gången i år. Det skedde i Helge ås utlopp. Jag har besökt stället tidigare men utan något vidare resultat. Vattnet och dess omgivningar ser klart bättre ut än det har levererat. Den här gången smällde det på direkt. Så snabbt att jag mitt i drillen kom på att jag inte hade tryckt ihop spödelarna ordentligt. Fisken som tagit min dropshotjigg simmade dessutom overkligt snabbt genom vattnet. Det är en öring! tänkte jag panikslagen. Spöt kommer inte att palla! Den verkade dessutom sitta bra. En helt overklig situation. Jag behövde inte oroa mig mer än en minut för öringen släppte.

Det hade varit nåt det. Att få sin första havsöring på dropshot!

Slaskig fast tjock

Jag har byggt/modifierat ett pimpelspö till en mormyskakiller. Allt i Lasse Arnipuros anda. Fungerade så här långt mycket bra. Dock hade jag ingen krympslang men med tanke på hur sjukt krångligt det var att få på silikonslangen anser jag spöet vara fullgott. Inte en chans att den trillar av.

Fick äntligen användning av farmors gamla tråd också.

Man värmer helt enkelt av toppen som sitter på spöet från början. Sen gör man en ny topp av en liten bit tops som man värmer i ändarna för att den inte skall bli så vass. Vidare lindar man på den med tråd, limmar, trär på slangen, KLART!

Var nere på Viaredssjön i Lördags morse. Tänkte fiska grunt efter monsterabborren. Monsterabborren var tydligen på helt andra tankar. Isen var slaskig fast tjock.

Korv och Ryska tricks

Träffade några klubbkamrater på isen. De hade byggt ett vindskydd. Innan jag hann fråga berättade de att de sett filmen med Jörgens vindskydd. "Att vi inte tänkt på det tidigare" var deras kommentar. Jörgen har den inverkan på oss sportfiskenördar. Han har en mycket mycket stor förmåga att komma med nya, sköna tips på hur man kan utveckla fisket och göra det bättre.

Till saken hör att Jörgen alltid verkar få fisk. Det är ofta på det viset med fiskefilmer. Inte lika kul att se en film där vederbörande inte får fisk. Jag tilltalades, liksom kamraterna på isen, mycket av vindskyddet. Kanske för att göra tiden på isen mer uthärdlig. Jag åkte till och med till far min för att leta upp ett gammalt strandvindskydd de hade liggandes. Dock är det ett faktum att även om jag lyssnar och lär så mycket det går verkar det mycket sällan få konsekvenser på själva fisket. Därför är vindskyddet så briljant. Det får direkt avsett resultat. Tack återigen Jörgen. Vindskyddet är perfekt.

Fisketuren i onsdags blev trots allt min pessimistiska inställning rätt lyckad. Jag hade inte bara sett filmen som Jörgen gjort. Jag hade även läst artikeln som Lasse Arnipuro skrivit om de magiska rörelsemönstren vid mormyskefiske. Döm av min förvåning när jag redan i första hålet knappt hann få ner mormyskan innan det satt en borre på kroken. Gurra kände inget i sitt hål och borrade sig utåt mot djupare vatten. Själv satt jag glatt kvar och plockade upp fisk på fisk. Jag började varje hål med att stöka runt en del med en balansare för att snabbt byta till mormyska. Rörelsemönstren får jag nog öva lite på men resultatet talar sitt tydliga språk. Vid trögt fiske kan mormyska vara en killer.

Det mest intressanta med var att jag hade fyra hugg som jag aldrig upplevt tidigare. Nappindikatorn på ett mormyskespö skall vara mycket mjukare en spötoppen för att man skall kunna registrera även mycket försiktiga hugg. Utan den hade jag inte märkt flera av huggen. Ett mycket försiktigt lyft eller en försiktig böj var det enda som hände följt av ett ganska nybörjarkraftfullt mothugg i sann gösfiskaranda. Det som var så märkligt var att, precis som många skribenter påstår, de försiktigaste huggen kom från de största fiskarna. Fattade ingenting när jag fick ett försiktigt lyft och mothugget möttes av en ilsket stångande borre som jag fortfarande inte vet storleken på. Att döma av tyngden var ingen av de fyra huggen fiskar under halvkilot. Men det får jag aldrig veta. Samtliga gånger som detta upprepade sig slet sig fisken och snopet fick jag upp mormyskan. Misstänker att jag hade för liten storlek på kroken. Skall skaffa större doningar till nästa gång.

To sum up

Istället för att spendera timmar på isen för att söka jagande abborre kommer sannolikt mitt fortsatta vinterfiske präglas av att jag sätter strax utanför brukets parkering. Där ska jag sitta med en burk maggot, en dosa snus, termos, ett paket denniskorv och hemmabyggda spön med vettiga nappindikatorer. Nu ska väl perset rimligen kunna höjas.

Ber på förhand om ursäkt för språkligt slarv. Men ni fattar nog ändå.

Sketfiske

Anten den andra januari 2011

Båten blev full med is och tog en vecka innan den tinade.

Vi lyckades aldrig komma ut och meta.

Igår knatade vi istället ut på isen jag och Gurra. Gurra med ismetepulkan i högsta hugg och jag med ved och skrylla.

Resultatet...

I princip ingenting.

Jag hade tänkt mig att komma hem med ett bra gäng abborrar så att våra gäster skulle få smaka på en riktigt grym taigryta på abborre. Kan rekomentera er att prova. Klockrent. Nu blev det inte så. Anten som brukar vara så fångstsäkert. Men vädret var grymt. Korven var god. Nackspärren dagen efter ett faktum.