Bra mat på fisketuren

Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig. Vädret är på topp men fisken vill inte hugga. Du känner igen dig det vet jag. Du kommer högst eventuellt att uppleva följande rekommendation som överambitiös men det är få saker som kan rädda en fisketur så som riktigt god mat.

Martin Johansson är en grym pedagog tillika surdegsfantast vars blogg jag har ägnat lite för många timmar åt att studera. Bakade följande bröd idag och det kommer garanterat att bli en hit när höstrusket faller och jag tvingar mig ut i båten.



Ska bjuda frugan på en kanonkvällsmat snart är det tänkt. Hon har varit nere i garaget och donat. Vi har som ni märker tagit det här med jämställdhet på största allvar.

Lär bli mer bröd här på sikt för nu är surdegarna i stöten! Synd bara att gösen inte har varit det på sistone...

Tyngdpunktsproblem

Nu har jag köpt mig en Daiwa megaforce med tillhörande spö från BFT. Efter första turen är det samlade intrycket helt ok. Inte mer än ok dock för jag lyckades inte riktigt komma överens med den något förskjutna balansen i utrustningen. Med multirulle hamnar tyngdpunkten mycket högre än med haspel vilket leder till att man måste kompensera med handleden. Småkinkigt kanske du tycker men faktum är att jag blev rätt sliten i handen efter ett par timmar. Fick inte riktigt ordning på hur jag skulle hålla rullen.

Dock fungerade den alldeles utmärkt för vertikalfisket. Twichin bar kommer jag definitivt att uppskatta under mer svårstyrda förhållanden. Idag blåste det nästan ingenting och då kan man ju kosta på sig att släppa motorn för att veva ibland. När jag skulle kasta fick jag däremot allvarliga problem med att "känna" jiggen. Efter 20 års fiskande med haspel var det svårt att uppskatta den vippande spötoppen som kom utav att jag inte kunde veva som vanligt.

Här kommer då till slut en förhandsvisning av båten som vi inrett till vertikalfisket.

Ska försöka få fram lite mer detaljerade bilder när jag löst givarproblemet. Har en skiss till givarfäste som jag tror kommer att bli oerhört bra. Utan att säga för mycket så kan jag hinta om att det bygger på en vvs-lösning som kommer att bli mycket flexibel om jag lyckas lösa problemet med att fästa den i båten. Upplever att mångas lösningar är klumpiga och opraktiska men risken är att jag får äta upp den kommentaren när jag är klar...

Kolla in den här lösningen som pajka i piscatus har snott ihop. Oerhört vackert.

Men då krävs det seriösa kunskaper i metallbearbetning som jag ännu ej besitter.

Kräftfiske 2010.

Nu har det hänt! Klimatförändringarna tar sig allt mer skumma uttryck. Min fru Julia och jag bor runt en km från närmsta sjö men ändå möttes vi av den smått chockerande och omtumlande upplevelsen av att en KRÄFTA! kom smygandes på garageuppfarten idag.

Det kändes lite för bra för att vara sant och jag kände att jag måste delge denna upplevelse med er.



Jag har aldrig fiskat kräftor men om kräftfiske bara innebär att man kan plocka dem utanför dörren så kanske man skall överväga att börja.

Supermetoden som ger superhugg!

Åkte till Nya Zeeland idag igen. Riggade jiggen minutiöst och fiskade "by the book". Alltså jag gjorde allting rätt. Precis som förra gången reagerade fiske oerhört negativt på detta. Inte ett nafs!

Sen kom regnet.

Sen åkte jag hem.

Väl hemma igen började jag om från noll. Jag läste artiklarna om abborrfiske som jag utgått ytterligare en gång. Det var då jag insåg det jag borde insett för länge sen.

Fiskerön är av naturen felaktiga vid den tidpunkt läser dem. "Så här tar du höstabborren". "Supermetoden som ger superhugg". Allt verkar så bra. Problemet är bara det att artikeln inte publiceras då den faktiskt fungerar utan i många fall ett helt år senare. Då är det ju nya metoder som fungerar. Åtminstone om man skall tro landets experter. Det är alltid nya metoder som gäller!

Så stärkt av min nya insikt funderar jag nu på att studera cykler. Kan man möjligen se en rundgång i fiskelektyren. Alltså det måste ju rimligen finnas metoder som kommer igen? Läste i en tidning från 98 att det var pater nostertackel som gällde. Igår köpte jag nya fiskefeber och där konstaterar mycket riktigt Jörgen Larsson på den medföljande dvd'n att det är pater nostertackel som gäller.

Jag måste således utgå ifrån att han spelade in filmen för ett år sedan. Då måste det ju vara fiskerönen från 99 som gäller i år! (Eventuellt får du läsa föregående stycke igen för att hänga med i logiken) Det är i alla fall en teori,lika god som någon och är det något som jag har förstått så är det att alla seriösa sportfiskare behöver en teori. Vetenskap verkar nämligen vara högst olämpligt inom detta intresse. Hur skulle då fiskemagasinen överleva om det fanns ett facit?

Det blir till att gå igenom Gurras gedigna samling av tidningar igen i jakt på sportfiskerönen från 99.

Födelsedagen

Idag fyller jag 28 år.

Känns ingen skillnad. Drömmmer fortfarande att jag är en Gös om nätterna. Inte ok...

Recoilsnöre

Som sagt har jag letat efter bra snören till recoilriggen och idag fann jag det! Köpte en hel rulle elastisk tråd för 15 spänn på en symaskinsaffär. Funkade asbra med 14g sänke. Definitivt värt att kolla in. Dock gick jag hem utan en känning idag. (Kan bero på att jag somnade sittandes med spöt i knäet.)


Visa större karta

För ännu icke invigda är recoilrigg en variant av dropshot där man hänger en jigg några decimeter upp på linan med en palomarknut . I änden knyter man någon form av elastiskt material i anslutningen till sänket, för man på så sätt skall kunna hålla maximal jiggkontakt samtidigt som man "darrar" med spötoppen.

Så här kan det se ut om man ritar det på under minuten i Paint.




















Ha det fint nu och tänk på att allt ska bli bra...

Dropshot och recoil

Satte mig ner för att göra recoilriggar förra veckan. Utomordentligt dåligt är mitt sammanfattade resultat. Gummiband fungerar ej!

Drog till Wollmars för att kolla deras elastiska linval men det var för dyrt. Ska åka förbi en garnaffär på vägen hem från jobbet idag och se om de har nå gött. Sen blir det "le dropshotfiske de nya zeelandsvägen".

Häng på!

Vad skulle du göra?

Lång kö till kassan.

-Kan vi få mer personal till kassan tack!

Personalen anländer och vad händer. Mamma med tonårsdotter längst bak i kön småspringer förbi hela kön för att hamna först i den nyöppnade kassan.

Genast exploderade tusentals funderingar i mitt huvud och här redovisas en: Finns det något annan liknande situation i världen då det här anses vara ett lämpligt beteende? Svaret är nej. Att snuva sina medmänniskor är ALDRIG lämpligt.

Inser att det är fiske jag skall skriva om och inte avreagera mig på klantiga medelålders mammor. Men föreställ er själva om ni stod och väntade på att få trajla i båten och så kommer mor och tonårsdotter småspringades med sin trailer på kanten av rampen precis innan du skall backa i vattnet. Det är inte ok!!!

Fast i och för sig... Om mor och tonårsdotter kom småspringandes med sin trailer skulle jag nog tusan släppa förbi dem.

Eller?

Återuppstånden! strax därpå nederstigen till dödsriket.

Nemen jodå så atte... hävde någon ur sig. Jag minns inte vem...

Halv fem var båten i vattnet och halv sex fick Gurra en gös klart under minimimåttet. Halv åtta känner vi nästa knyck och det är en gös strax över minimimåttet. Inge vidare fiske med andra ord. Den andra gösen fick bli mat. Men det är då det händer:

Jag knockar gösen på sedvanligt sätt genom att slå den i huvet med lämpligt tillhygge som för dagen finns att tillgå. Idag blev det baksidan av eggen på en kniv. Jag upplever mitt slag som kraftfullt och Gösen verkar reagera normalt genom att dö. En liten tidsperiod senare börjar gösen knycka misstänkt där på durken. Jag beslutar mig för att avsluta det jag redan påbörjat och slår gösen därför en gång till upprepade gånger över ögonen. Detta ska väl få tyst på den, tänkte jag. Och mycket riktigt blev den liggande helt still.

Sen var det dags att ta ur den. Brukar göra det eftersom det känns lämpligt att inälvorna stannar i sjön och inte i min papperskorg hemma. Jag lägger således fisken upp och ner i vänster hand för att snitta upp buken. Då gör gösen ytterligare ett knyck! Den dyker närmast obemärkt ner i vattnet och simmar ner i djupet.

Gurras reaktion är oslagbar. Kraftigt irriterad säger han:

Vad gör du?! samtidigt som han skakar på huvudet som om jag har varit medvetet elak mot ett barn.

Min reaktion är närmast religiös. Jag skrattar och fäktar med händerna. (Det är ju inte varje dag en gös blir återuppstånden)

Till skillnad från Jesus flöt gösen upp strax därpå redo att fångas in. Fast den här gången väntade jag tills vi kom in till land innan den fick smaka på kniven.

Må du vila i frid...

Oroväckande mörkt oroväckande tidigt

Tog en sväng för lite dropshotfiske till Nya Zeeland idag. Det var det dummaste jag hört tänker du, men det är helt sant. Fast inte i bemärkelsen att jag åkte till andra sidan jorden. Jag åkte till busshållplatsen "Nya Zeeland" som ligger precis i anslutning till Viaredssjön. Där stod jag i sprängstenen precis jämte gamla göteborgsvägen och slängde mitt tackel. Kanske kan Nya Zeeland bli Borås nya streetfishinghak? Med buss 404 kommer du dit på 20 min från stan och promenaden är närmast obefintlig. Bra djup 5-6 meter och gott om småfisk vilket enligt landets ledande storfiskexperter är ett gott tecken för möjligheterna att fånga större fisk.

Hade provat några andra ställen först men det gav inget. Fisket vid Nya Zeeland var inte heller det grymmaste jag varit med om men en viktig slutsats drog jag. Jörgen hade rätt igen!

Gör lååååååånga pauser.

Jag började naturligtvis med att fiska för fort skulle det visa sig. För de båda huggen jag hade, högg båda efter en paus på närmare 10 sekunder med endast några små små darr från min sida. Mycket intressant. Mer dropshot får det bli men jag är besviken på mina sänken. Halva grejen är ju att dropshotsänket glider av när det fastnar i botten men vid mina båda bottennapp försvann hela tacklet. Det enda positiva med det var att jag fick ett naturligt avbrott för att åka hem och äta.

Imorn blir det ut med båten och kanske det sista eftermiddagspasset för det här året. Det börjar bli mörkt. Mycket mörkt. Oroväckande tidigt dessutom.

Tänkte vinna

Snackade med Gurra idag. På måndag ska vi ut och göra ett nytt försök. Eller ja... Jag frågade och han sa att vi kan preliminärboka det?!!!

Jag ska inte uttrycka min bitterhet över mänskligheten här. Istället slänger jag upp min wobbler vilken jag deltar i fiskejournalens tävling med. Känner mig i nuläget segerviss.

Vill ni köpa Jultidningar?

Igår kväll hade jag romantique night med frugan. Vi åt pasta, kollade på Harry Potter och jag knöt stingers till vertikaljiggarna.

Strax innan vi satte oss att kolla på filmen bultar det på dörren. RESOLUT!

-Hej! vill ni köpa Jultidningar?

Utanför står två grannflickor och ler naturtroget ärligt mot mig. Brådmogen som jag är blir jag naturligtvis upprymd bara över det faktum att flickorna vågat knacka på, så jag lovar i en svag stund att jag nog ska hitta något att köpa.

Det är då det händer...

-Ååååååhhh vad det luktar gott här.

-Tycker du? säger jag. Vi lagar italienskt här ikväll. Det är nog det ni känner.

-ÅÅÅååååååh italienskt. VAD GOTT! (säger flickorna i KÖR)

Jag bjuder in tjejerna in i hallen.

-Ååååååååå vad fint det är är här

-Tycker ni?

-Det är så stort. Som ett slott! (Vi bor i en gul tegelkåk från 40 talet)


Så här i efterhand förstår jag inte hur jag inte kunde se det uppenbara. Att jag blivit lurad, manipulerad och grovt förd bakom ljuset av två jultidningsförsäljare. Jag köpte massa grejer! Fylld av tjejernas uppmuntrande kommentarer om min matlagning och inredning.

Tur att de inte sålde fiskegrejer...

Fiske?

I ärlighetens namn tycker jag ofta att amerikanska fiskefilmer är lite överdrivna...

(vänta ett tag så att filmen laddas)



...men detta skrattar jag fortfarande åt.